Elevhälsan i skollagen – uppdraget och viktiga begrepp

Av 2010 års skollag framgår att alla elever från förskoleklass till gymnasiet har rätt till elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser samt ska främst arbeta hälsofrämjande och förbyggande. Insatserna ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.

För elevhälsans arbete ska finnas skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator och personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses (SL 2010; 800) 2 kap 25–28 §§. Delar av elevhälsans medicinska och psykologiska insatser regleras av Hälso- och sjukvårdslagen. Särskilda rutiner gäller för skolsköterskorna arbete.

Hälsofrämjande arbete

Det hälsofrämjande arbetet innebär att stärka eller bibehålla elevers fysiska, psykiska och sociala välbefinnande, samt elevers möjligheter till delaktighet och tilltro till sin egen förmåga. Hälsofrämjande arbete kan vara individinriktat, gruppinriktat eller övergripande organisatoriskt. Arbetet kännetecknas av ett salutogent perspektiv. 

Det kan till exempel handla om insatser som bidrar till att skapa en tolerant, positiv och trygg skolmiljö, samarbete med rektor och övrig personal vid utbildningsinsatser, organisationsplanering och organisationsförändringar. Att aktivt delta i arbetet med att kvalitetssäkra skolans värdegrundsarbete och att delta i undervisningen, exempelvis genom att informera elever om reaktioner på och strategier för att möta prestationskrav och stress, om psykologiska och fysiska aspekter på sexualitet och samlevnad, genus- och hbtq-frågor samt främja goda relationer mellan  elever samt mellan elever och skolpersonal. 

Förebyggande arbete

Det förebyggande arbetet görs för att minska risken för ohälsa, genom att  förhindra uppkomst, eller påverka förlopp av fysiska, psykologiska eller sociala problem. Det förebyggande arbetet syftar till att minska riskfaktorers inflytande och samtidigt stärka skyddsfaktorer. 

Det kan till exempel handla om att skolan uppmärksammat att elever blivit kränkta genom sociala medier, och att skolan därför samtalar med eleverna om kränkningar och  riskbeteenden på nätet. Förebyggande arbete kan också vara att åtgärda miljöer i skolan som elever upplever som otrygga. 

Preventionsarbete mot alkohol, narkotika, tobak och doping (ANDT) är ytterligare exempel.

Ett viktigt förebyggande arbete, där elevhälsan kan bidra, är att tidigt identifiera elever som behöver stöd i skolarbetet och, med hjälp av hälsouppgifter, ta fram en bild av elevernas erfarenheter av skolarbetets krav och hur det påverkar hälsan.

Åtgärdande arbete

Åtgärdande arbete innebär att hantera problem och situationer, för en grupp eller för enskild elev, som har uppstått i skolans organisation.

Exempel på åtgärdande arbete kan vara arbete med särskilt stöd och åtgärdsprogram, där flera av elevhälsans kompetenser kan vara involverade.

Utreda

Om det framkommer att en elev riskerar att inte uppnå kunskapskraven kan eleven var i behov av särskilt stöd. Rektor har då ansvar att se till att elevens situation utreds skyndsamt. Utredningens syfte är att ge underlag för att förstå vari elevens svårigheter består och vilka åtgärder som behöver sättas in. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart onödigt. Utredningen kan involvera medicinska, psykologiska, kognitiva, sociala, pedagogiska och relationella faktorer (Skollagen (2010:800) 3 kap 8 §).

Skolbibliotekarien 

Skolbibliotekarien samordnar verksamheten på de kommunala grundskolorna. Tillgång till skolbibliotek fastslås i skollagen och ändringar i läroplanen understryker att det är rektors ansvar att se till att skollagen följs.

Där står till exempel att "skolbibliotekets verksamhet ska vara en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens".

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
0278-256 47


Skolbibliotekariens blogg
http://bollnasblogg.se/skolbiblioteket/

Följ skolbibliotekarien på Instagram
@bollnasskolbibblor
https://www.instagram.com/bollnasskolbibblor/

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar har ökat dramatiskt senaste årtiondena i hela västvärlden. Viktökning börjar vanligen i 3-4 års ålder och blir bestående för resten av livet hos 70-80% av de som blivit överviktiga.

Fetma medför medicinska effekter bland annat i form av ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom, ledvärk och diabetes vilket i sin tur kan minska livslängd och livskvalité.

Idag är ungefär 15-20 % av svenska skolbarn överviktiga och 3-5 % är feta och ökningen fortsätter. Orsaken till den tilltagande övervikten är ändrade kostvanor, mindre motion och sämre sömnvanor.

Barn behöver sällan gå ned i vikt. Om viktökningen bromsas så kan barnet bli normalviktigt när det sedan växer på längden. Ju tidigare förbättringar i kost- och motionsvanor införs desto bättre blir effekten. Efter det att barnet har växt färdigt fordras mycket stora ansträngningar för att åstadkomma en permanent viktminskning. Förebyggande insatser är därför viktiga.

Man skiljer definitionsmässigt på övervikt, vilket är en risk för att på sikt utveckla sjukdom (isoBMI >25) och på fetma, vilket räknas som en sjukdom, eftersom effekter kan påvisas på blodsocker, blodtryck och blodfetter (isoBMI>30).

Skolan ska underlätta och stimulera goda livsstilsvanor

Förutom idrottslektioner bör skoldagarna innehålla någon form av motion, helst varje dag.
Utbudet i skolcafeterian ska vara hälsosamt.
Skolgårdar ska stimulera till lek och rörelse.
Skollunch ska erbjuda sallad/frukt.

Elevhälsans medicinska insats följer elevernas längd och vikt (i förskoleklass, åk 2, 4, 6, 8 och i gymnasieskolans åk 1). Om eleven visar tecken på alltför kraftig viktuppgång kontaktas föräldrarna för information och erbjudande om uppföljande besök.

Familjen kan vara extra noggrann med

  • Regelbundna måltider (frukost, lunch, middag och mellanmål).
  • Grönsaker och frukt ett par gånger varje dag.
  • Minimera energirika mellanmål som glass, godis, chips, läsk och söt saft.
  • Begränsa stillasittande aktiviteter (t ex högst 2 timmar/dag vid TV/dator)
  • Stimulera utomhusaktiviteter, rörelse och motion.
  • Goda sömnvanor.
  • Gå eller cykla till skolan.


För ytterligare information kontakta din skolsköterska.

I menyn till vänster hittar du information till hemmet

(Denna sida är gemensam för alla förskolor i Hamreområdet)

Tyck till här!

minasidor puff