Förskolan

Syftet med förskolan är att stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barn en trygg omsorg. Verksamheten utgår från en helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap samt förbereda barnen för fortsatt utbildning. Barn från ett år fram till skolstarten går i förskola. De börjar i förskolan vid olika åldrar och deltar under olika lång tid.

I Bollnäs kommun finns både kommunala och fristående förskolor.

 Grundskolan

Enligt den svenska skollagen ska alla barn och ungdomar ha tillgång till en likvärdig utbildning oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden. I Sverige gäller nioårig skolplikt med rätt till utbildning från sex års ålder. Skolplikten kan fullgöras i förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller i sameskolan.

Utbildningen i grundskolan ska ge alla elever de kunskaper och färdigheter de behöver för att delta i samhällslivet samt som grund för fortsatt utbildning. Särskilt stöd ska ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.

Skolan är avgiftsfri men en obetydlig kostnad kan få tas ut för enstaka inslag. Innehållet styrs av läroplanen och kursplaner i de olika ämnena. Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen ska ges under alla skolår och betyg ges från årskurs 6. 

Bra att veta inför ditt gymnasieval

Ansökan

Du får bara lämna in en ansökan, men du kan söka flera program i gymnasieskolan på samma ansökan. Detta gäller även om du söker program på annan ort.

Undantag är alla riksidrottsgymnasium och vissa friskolor, där krävs att en fristående ansökningsblankett skickas in förutom den ordinarie gymnasieansökan.

APL

Betyder arbetsplatsförlagd lärande och är 15 veckor på yrkesprogrammen.

Behörig

För att gå på gymnasiet krävs att du är behörig, vilket innebär att

  • till ett yrkesprogram krävs minst betyget E i svenska, engelska och matematik samt fem ämnen till.
  • till ett högskoleförberedande program krävs betyget E i svenska, engelska och matematik samt nio ämnen till. Beroende på vilket högskoleförberedande program du väljer krävs det att du utav de nio ämnena har E i So- eller No-ämnena.

Är du inte behörig erbjuds du att gå Introduktionsprogrammet (IM) eller ansöka om IMPRO plats, som betyder att du studerar på ett yrkesprogram men läser det ämne du inte är behörig i på IM.

Frisökning

Du har möjlighet att söka ett nationellt program i en annan kommun även om programmet finns i din hemkommun eller samverkansområde. Du tas då emot i mån av plats, så kallad andrahandsmottagning och du har inte rätt till inackorderingsstöd.  Nationell idrottsutbildning (NIU) kan ofta bli frisök om gymnasieprogrammet finns på din hemort eller i samverkansområdet.

Hälsa

I en del yrken förekommer det tunga lyft eller kanske arbete med oljor, vatten eller nickel. Det kan vara bra för dig med allergi eller ryggbesvär att tänka på vid valet av program.

Inackorderingsstöd

Går du kommunal gymnasieskola på annan ort gäller följande för att erhålla inackorderingsstöd

  • Du är folkbokförd i Bollnäs kommun och ska studera i annan kommun och kan beviljas inackorderingsstöd under förutsättning att avståndet mellan hemmet och skolorten är minst 45 km och att du bor inackorderad på skolorten.
  • Inackorderingsstöd kan också beviljas för dig som bor i sådan glesbygd att du inte har möjlighet att utnyttja daglig kollektivtrafik för att komma till och från skolan.
  • Du studerar på heltid.
  • Du har inte sökt för dagliga resor (busskort).
  • Du har sökt utbildning som inte finns på hemorten.
  • Du är elev vid riksrekryterande utbildning eller riksidrottsgymnasium.

Går du på en Friskola på annan ort söker du inackorderingsstöd genom CSN och utifrån deras bestämmelser.

Meritvärde

Meritvärdet får du ut genom att lägga ihop värdet av de 16 bästa betygen. Om du har tyska, franska eller spanska som språkval har du 17 betyg, annars har du 16 betyg. Där ger A 20 poäng, B ger 17,5 poäng, C ger 15 poäng, D ger 12,5 och E ger 10 poäng.

Meritvärdet används som urval när programmet har ett begränsat antal elevplatser.

Omval/ändringsval 

Efter att det preliminära beskedet har kommit, har du som elev möjlighet att göra ett omval eller ett ändringsval (gäller inte alla kommuner) fram till maj.

Riksrekryterande

Till riksrekryterande utbildningar får elever söka från hela landet.

Slutbetyg

I juni får du ditt slutbetyg som skickas in och används i den slutliga antagningen till gymnasiet.

Studiebidrag

Utbetalas med 1 250 kr/månaden under tio månader.

 

Elevhälsan i skollagen – uppdraget och viktiga begrepp

Av 2010 års skollag framgår att alla elever från förskoleklass till gymnasiet har rätt till elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser samt ska främst arbeta hälsofrämjande och förbyggande. Insatserna ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.

För elevhälsans arbete ska finnas skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator och personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses (SL 2010; 800) 2 kap 25–28 §§. Delar av elevhälsans medicinska och psykologiska insatser regleras av Hälso- och sjukvårdslagen. Särskilda rutiner gäller för skolsköterskorna arbete.

Hälsofrämjande arbete

Det hälsofrämjande arbetet innebär att stärka eller bibehålla elevers fysiska, psykiska och sociala välbefinnande, samt elevers möjligheter till delaktighet och tilltro till sin egen förmåga. Hälsofrämjande arbete kan vara individinriktat, gruppinriktat eller övergripande organisatoriskt. Arbetet kännetecknas av ett salutogent perspektiv. 

Det kan till exempel handla om insatser som bidrar till att skapa en tolerant, positiv och trygg skolmiljö, samarbete med rektor och övrig personal vid utbildningsinsatser, organisationsplanering och organisationsförändringar. Att aktivt delta i arbetet med att kvalitetssäkra skolans värdegrundsarbete och att delta i undervisningen, exempelvis genom att informera elever om reaktioner på och strategier för att möta prestationskrav och stress, om psykologiska och fysiska aspekter på sexualitet och samlevnad, genus- och hbtq-frågor samt främja goda relationer mellan  elever samt mellan elever och skolpersonal. 

Förebyggande arbete

Det förebyggande arbetet görs för att minska risken för ohälsa, genom att  förhindra uppkomst, eller påverka förlopp av fysiska, psykologiska eller sociala problem. Det förebyggande arbetet syftar till att minska riskfaktorers inflytande och samtidigt stärka skyddsfaktorer. 

Det kan till exempel handla om att skolan uppmärksammat att elever blivit kränkta genom sociala medier, och att skolan därför samtalar med eleverna om kränkningar och  riskbeteenden på nätet. Förebyggande arbete kan också vara att åtgärda miljöer i skolan som elever upplever som otrygga. 

Preventionsarbete mot alkohol, narkotika, tobak och doping (ANDT) är ytterligare exempel.

Ett viktigt förebyggande arbete, där elevhälsan kan bidra, är att tidigt identifiera elever som behöver stöd i skolarbetet och, med hjälp av hälsouppgifter, ta fram en bild av elevernas erfarenheter av skolarbetets krav och hur det påverkar hälsan.

Åtgärdande arbete

Åtgärdande arbete innebär att hantera problem och situationer, för en grupp eller för enskild elev, som har uppstått i skolans organisation.

Exempel på åtgärdande arbete kan vara arbete med särskilt stöd och åtgärdsprogram, där flera av elevhälsans kompetenser kan vara involverade.

Utreda

Om det framkommer att en elev riskerar att inte uppnå kunskapskraven kan eleven var i behov av särskilt stöd. Rektor har då ansvar att se till att elevens situation utreds skyndsamt. Utredningens syfte är att ge underlag för att förstå vari elevens svårigheter består och vilka åtgärder som behöver sättas in. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart onödigt. Utredningen kan involvera medicinska, psykologiska, kognitiva, sociala, pedagogiska och relationella faktorer (Skollagen (2010:800) 3 kap 8 §).

Skolbibliotekarien 

Skolbibliotekarien samordnar verksamheten på de kommunala grundskolorna. Tillgång till skolbibliotek fastslås i skollagen och ändringar i läroplanen understryker att det är rektors ansvar att se till att skollagen följs.

Där står till exempel att "skolbibliotekets verksamhet ska vara en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens".

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
0278-256 47


Skolbibliotekariens blogg
http://bollnasblogg.se/skolbiblioteket/

Följ skolbibliotekarien på Instagram
@bollnasskolbibblor
https://www.instagram.com/bollnasskolbibblor/

Tyck till här!

minasidor puff